Min andra & sista Kent-konsert

Hej på er!
Ikväll är min Tobbe iväg och umgås med sina vänner, så jag har en egen liten hemmakväll med katter och sköldisar. Lite trist att vara själv, men jag var ute på äventyr igår så idag är det hans tur.
Tänkte därmed att detta inlägg ska handla om min fantastiska kväll igår…

Hade sedan tidigare tagit ledigt från jobbet för att kunna ta en liten sovmorgon för att orka med hela dagen igår. Visste att det skulle bli en lång dag. Sovmorgon och sovmorgon vet jag inte om det blev dock, men jag lyckades i alla fall sova till sju och inte till fem som i vanliga fall.

Tobbe kom hem och åt frukost med mig. Därefter duschade jag och gjorde mig i ordning inför dagen och…

1kentKENT!! på Scandinavium i Göteborg.
Jag fick agera biljettansvarig, så med fyra biljetter i väskan begav jag mig mot Borås runt lunch.

I Borås mötte jag upp min lilla pärla, Ellen. Tillsammans tog vi bussen in mot västkustens huvudstad.
Perfekt att börja med att åka buss i en timme. Vi har inte setts på ett bra tag så hade vi mycket att prata om och bussresan mot Götet har aldrig känt kortare än igår.

Väl framme i Göteborg strosade vi runt på stan, i väntan på att de två resterande biljettägarna skulle anlända med sitt tåg från Stockholm. Efter viss tågförsening så var gänget tillslut samlat vid 15-tiden. Jag, Ellen, Sebbe och Simon. Grabbarna var hungriga efter sin långa resan från huvudstaden och vi hade också blivit hungriga efter att ha dragit runt på stan och i Nordstan i två timmar så vi bestämde oss för en sen lunch på Bee Bar.

En fläskschnitzel tyngre och mängder av av skratt och härliga konversationer rikare, var det dags att röra sig vidare. Sebbe skulle iväg och lämna sin väska och vi andra tre började knata mot vår huvuddestination för kvällen. Scandinavium.

Vi var på plats ungefär en timme innan insläpp. Väldigt bra tajming. Cirka 70 pers före oss och strax efter att vi ställt oss i kön så började det fyllas på med folk. En kvart innan insläpp ringlade sig kön som en lång orm från Entrén till Svenska Mässan.

Nu tänker ni säkert; ”Men fy vad drygt att bara stå i över en timme ute i de kalla vindarna!”
…och ja, det blåste en del, men drygt tycker jag då inte att det var. Sebbe anslöt till gruppen, jag träffade en gammal konsert-kompis (Lisa) som jag inte träffat på ungefär två år och sen träffade jag även en annan filur när vi stod där, ivriga och förväntansfulla…

2kent…nämligen GT/Expressen-Getingen! Haha!

Som jag skrivit här tidigare, man lever bara en gång och jag nappar på allt som är lite kul och flummigt.
Såatte… Jag blev intervjuad av en GT-reporter, fick affischen och självklart fick jag även ta en selfie med Getingen. Haha! Var tvungen att gå in på GT imorse och se hur bilden och intervjun blev, men (som tur var kanske?) så hade de valt att inte ta med mig. Snopet, men jaja. …affischen man fick för att man ställde upp har jag i alla fall kvar.

Väl på plats nere på planen började den riktiga väntan. En halvtimme innan utsatt tid började nedräkningen.

2909Var tvungen att knäppa ett kort, 51 sekunder in på nedräkningen. Detta magiska datum.

Tio sekunder kvar och hela publiken räknar ner tillsammans… …7…6…5…4…3…
På noll kommer bandet ut i takt med musiken.
Mitt livs andra och sorgligt nog sista Kent-konsert någonsin går av stapeln.

Under lite mer än två timmar står jag hyfsat långt fram tillsammans med mitt kära lilla kompisgäng,
i denna helt magiska eufori. Vi sjunger med, klappar i takt, kramas och bara sprudlar ikapp med Joakim Berg och Kents fantastiska energi. Det är så himla svårt att pränta ner känslor i ord. Det går knappt, så jag tror jag låter det vara kvar i hjärtat istället. 

Det bjöds på helt makalöst vackra video backdrops (heter det så?), charmiga mellansnack, konfettiregn och 24 underbart bra låtar. Blev så rörd över att min favoritlåt ‘Berg&Dalvana’ spelades.

Guldkornen under kvällen utöver ‘Berg&Dalvana’ var ‘Egoist’, ‘Ingenting’, ‘Musik Non Stop’ & den sista och mest gripande låten av dem alla ‘Den sista sången’. …för att bara välja ut några av alla. Allt var perfekt. Saknade dock låtar som ‘Blåjeans’ och ‘Gravitation’.

Tänkte bjuda på en liten bildkavalkad från själva konserten:

3kent

Tack älskade band som alltid har funnits där för mig,
bara en cd-spelare ifrån, under alla mina tuffa ungdomsår.

Tack för all hjälp, styrka, medkänsla och samhörighet som ni gett mig genom er musik och era texter, när jag själv tappat hoppet och tvivlat på mig själv. Kent har verkligen varit en av mina starkaste stöttepelare när jag mått som sämst.
Även om inte bandet Kent existerar så länge till så kommer musiken (tack och lov!) alltid att göra det.
Jag älskar er och kommer alltid vara er evigt tacksam för musiken ni berikat mitt liv med.

…och tack Ellen, Sebbe, Simon & Lisa som jag fick dela denna oförglömliga kväll med.
Ni är fantastiska!

Bli den första att gilla detta inlägg.

2 thoughts on “Min andra & sista Kent-konsert

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *