Ett besök på Aeroseum

Hej!
…och igen, FÖRLÅT!!, för mitt extremt dåliga bloggande.

Är verkligen inte bra på att få in detta som en rutin. Plus att det är svårt att få ihop både tid och innehåll. Men jag jobbar på det. Idag har jag i alla fall något att blogga om; Aeroseum!

Pappa fick i födelsedagspresent, en heldag på Aeroseum i Göteborg. Igår var dagen D.
Vi möttes upp av en helt fantastisk man vid namn Björn som skulle vara vår guide under hela dagen.
Björn kunde svara på precis allt och visste verkligen allt som är värt att veta om den gömda gamla krigsflygplatsen. Vi fick en rejäl historielektion och massa spännande fakta under våra tre timmar på museet.

Vi betalade dessutom en extra peng för en specialguidning som tog oss ner i de hemliga gångarna under museet…
Så det första vi fick göra när vi parkerat bilarna var att ta på sig varsin hjälm och erhålla varsin ficklampa, sen bar det av ner i de klaustrofobiska gångarna. En lång och fuktig trappa ledde ner 30 meter under jorden till flygvapnets bränsletankar på 500 respektive 700 kubik. Extremt stora. Björn bad mig skrika mitt namn in i en största tanken, och det ekade i ca en kvart efteråt. Går inte att ta in hur stort utrymmet var där inne, och hela denna underjordiska konstruktion byggdes för hand och med dynamit under 50-talet. 1963 var allt klart och när kalla kriget ansågs vara över 1969 så la de ner verksamheten. Allt jobb för ynka 6 år står fortfarande kvar på samma vis som det lämnades för 43 år sedan. Det är så enormt fascinerande!

aeroseum
En extremt bra skylt från de underjordiska gångarna – Tobbe & jag i våra fina hjälmar. Vi överlevde där nere! – Lillebror ihop med vår fantastiska guide Björn i en HKP 5.

Efter vår tripp till de hemliga rummet var det dags för själva museet.
Här vart det så mycket information att man knappt kommer ihåg nånting än. Men väldigt intressant var det.
Man fick möjlighet att provsitta i nästan alla fordon, men Björn var väldigt mån om att vi alla i alla fall borde provsitta en Saab Viggen 37:a – vilket vi förstås gärna gjorde!

viggen
Pappa, jag, storebror & Tobbe

Till sist, innan det var dags att runda av våran tur ville Björn ha fram den modigaste i vår grupp.
(…gissa vem?) Haha! Självklart blev det jag. Jag älskar att göra galna saker!
Så det jag fick göra, var att prova på att bli upphissad i en livräddningskorg. En sån som de använder vid helikopterutryckningar när det varit en sjöfartsolycka. Vet inte hur många meter upp jag blev upphissad, men det var ganska högt. Inget jag hade ont av, det läskigaste med detta mission var att det låg en ”död människa” (en flamberad och sårig skyltdocka) uppe i räddningshelikoptern. Blääää! Höjder och trånga utrymmen i all ära, men jag får alltid kalla kårar när det dyker upp dockor i naturlig storlek när jag inte är med på det. Mitt största issue på museum.

En liten kuriosa kring just denna livräddningen:
Vajern som jag hissades upp i var en av de som faktiskt användes vid Estonia-katastrofen.

livraddning
Upp i luften! 1, 2, 3, 4…

Efter vår rundvandring så tackade vi Björn (och Lennart som livräddade mig) så hjärtligt och hoppade in i bilarna igen för att ge oss av in till Göteborg centrum igen för en bit mat. Varsitt rejält mål med burgare och pommes på min och Tobbes allra bästa restaurang: Burgerssons!

Av allas sju tallrikar att bedöma efteråt så var de helt tomma. Ett gott betyg, med andra ord.
We Burgerssons!

1 person gillar detta inlägg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *