Efter regn kommer solsken…

Efter regn

Ja, när jag bloggade i lördags, skrev jag ju att jag skulle skriva mer under lördagen.
Som ni såg så blev det inte riktigt så… Denna helgen har verkligen varit som en berg-och-dalbana för mig och mitt psyke. I lördags hade jag min första panikångest-attack för i år. Det är sjukt hur man har lyckats förtränga såna situationer som tidigare var ens vardag. Förr hade jag precis sådana här attacker dagligen, men när man inte är med om det på länge så hinner man glömma av hur det är att vara i de. Paniken och chocken när man känner att man inte kan andas är obeskrivlig. Som tur var hade jag Tobben min vid min sida under hela händelseförloppet. Min räddare i nöden.
Efter denna incident var jag helt förstörd resten av dagen och orkade inte ta mig för någonting.

Jag vet att jag inte behöver förklara mig för er läsare, men jag vill kunna vara öppen och ha bloggen som mitt lilla andningshål när jag behöver skriva av mig saker och ting. Ingens liv är så perfekt som man skulle kunna tro när man läser en del vardagsbloggar. Många målar upp en fasad av välbefinnande, rikedom och lycka men glömmer av eller stöter bort människan bakom allt det braiga. Jag säger inte att det är fel, men det är inte så jag vill att ni som läser min blogg ska se mig som. Jag är den jag är och allt som har hänt och kommer hända är vad som formar mig till den jag är. Jag är en människa och här på denna blogg finns det inga fasader. Ta mig för den jag är och fortsätt läs eller inte, det valet är helt ditt.

Nåväl, nog med känslosvammel…

Kommer solsken

I lördags var jag som sagt hembjuden på middag hemma hos Emelie, där även Sebbe har spenderat några dagar.
På menyn var det halloumi-burgare och ugnstekt sötpotatis. Såååå gott!
Efter att maten fått sjunka blev det hundpromenad runt om i lilla samhället. Det blev självklart även en tur runt om i Emelies trädgård också för att se vad som hunnit hända sedan senast vi var där, vilket var en hel del.
Många nya blommor, buskar och bär.


Våra Snap-bitmojis på ett och samma ställe fick oss att ha en virtuell maskerad.
Vackra stjärnflockor med svärmande humlor var bara ett av många fina tillhåll i Emelies trädgård.

I söndags hände egentligen ingenting efter den lilla incidenten som jag skrev om här i början av inlägget.
Jag var matt resterande tiden av Emma-dagen(!!). På kvällen blev det i alla fall en liten tur hem till mina föräldrar. Vi hade inte träffat de sedan innan vi åkte iväg till Korsika så det kändes lämpligt + att pappa alltid lyckas vända mitt humör till det positiva. …något han verkligen gjorde med bravur i söndags…

Jag vill inte avslöja något om vad det hela handlar om här än. Vill verkligen ha mer kött på benen innan jag offentliggör det hela, men jag kan säga såhär; OM detta verkligen går i lås så kommer det, utan tvivel, vara en av de absolut största händelserna i mitt liv. Varken jag eller Tobbe har kunnat fokusera på något annat sedan i söndags.
Ihiiihiii!!

Puss hej !

Bli den första att gilla detta inlägg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *