Året 2016

I brist på annat kör vi en klassisk blogg-grej…
Mitt 2016 i frågor & svar!

 

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förr?
Jag var i Grekland, blev mamma till ett gäng sköldpaddor & förlovade mig.

Höll du några av dina nyårslöften?
Brukar inte avge några nyårslöften. Lättare så.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Inte några vänner tror jag, men min kusin.

Dog någon som stod dig nära?
Dessvärre, ja…

Vilka ställen utomlands besökte du?
Öhm… Grekland, Kefalonia.

Vilket/vilka datum från år 2016 kommer du alltid att minnas?
16e juli.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Längtar till det året man kan svara ”nej” på den frågan…

Bästa köpet?
Greklandsresan och konsertbiljetter.

Vad spenderade du mest pengar på?
Räkningar, mat och inredning.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja. Att få en sambo, tillskott i familjen & Kent-konserten.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2016?
‘Stressed out’ – Twenty One Pilot, ‘Egoist’ – Kent, ‘Din tid kommer’ – Håkan Hellström

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare, helt klart. Har lyckats hålla lågan uppe även under svårare perioder.

Vad önskar du att du gjort mer?
Hållit igång med träningen & spenderat lite mer tid med mina vänner kanske?

Vad önskar du att du gjort mindre?
Ätit skräpmat..? Eheee…

Hur tillbringade du julen?
Julafton: hos svärfamiljen. <3 Juldagen: med min familj.

Blev du kär i år?
Det var jag redan innan året.

Favoritprogram på TV?
Kollar ju knappt på TV, men ‘Skam’ och ‘Bonde söker Fru’.

Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Hata är ett starkt uttryck, men visst har man ändrat sina åsikter om vissa…

Bästa boken du läste 2016?
Jag är sämst på att läsa böcker så ingen för jag tyvärr svara.

Något du önskade dig och fick?
Ett fantastiskt år tillsammans med min kärlek såklart!

Årets bästa film?
The Revenent!

Vad gjorde du på din födelsedag 2016?
Var på Öland och red på en kamel!

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Finns det säkert, men jag väljer att inte tänka i såna banor. Jag är nöjd.

En person som du inte hade klarat dig utan i år?
Tobbe. Utan tvekan, min Tobbe.

Hur skulle du beskriva din stil år 2016?
Bekväm, mycket svart och precis jag.

Planer för 2017?
Utlandsresa och gärna en flytt.

Vad ser du mest fram emot med år 2017?
Sommaren och semestern!

Tror du att år 2017 kommer bli bättre?
Ja, självklart. Svårt att slå 2016, men absolut!

Har du några löften inför år 2017?
Nej… Jobbar inte så.

Har du haft ett förhållande under 2016?
Hmm… Låt mig tänka… *döööh!*

Bästa minnet från 2016?
Kefalonia och förlovningen. …samt när jag fångade Jiggly Puff i Pokémon GO. Haha!

Vad var det bästa som hände 2016?
Att Tobbe svarade ”ja” på frågan om vi skulle förlova oss.

Vad var det sämsta?
Att så många kändisar dog i år.

Fick du många nya kontakter?
Jag fick tillbaka en väldigt fin kontakt, Värt väldigt mycket!

Är det något du saknat 2016 som du vill ha 2017?
Nej, jag vet inte… Jag kommer vara helnöjd om nästa år blir som detta.

Gott nytt år på er!
Vi ses igen 2017

2 personer gillar detta inlägg.

Julen 2016 är härmed över!

– F I N A L L Y !

Åt upp den sista julmaten idag, så nu är julen äntligen officiellt över för den här gången.
Jag har aldrig varit ett stort fan av julen. Julkänslan har fortfarande inte lyckats infinna sig på några år, men jag kan ändå sträcka mig såpass långt till att säga att min jul 2016 har varit väldigt fin.

Firade min julafton hos svärfamiljen för första gången i år.
En liten skara på sex personer som åt gott och hade det trevligt. Precis sådär lagom bara.

familjenJulsällskapet; Barbro, Stig, Barbro, Tony, jag & Tobbe

Vi kom hem ganska tidigt och stupade i säng redan vid 20-tiden på kvällen. Tänk att lite julmat kan få en helt ur fas!

…sen har jag inte varit helt kry under julhelgen heller… Har haft problem med musklerna i nacken och vänsterarmen under några dagar. Fattar inte vad det kan vara..? Kanske stressrelaterat? Kanske bara gjort någon konstig rörelse? Migrän? Jag vet inte… Men idag känns det hyfsat i alla fall. Kulmen var dock igår. Armen bara låste sig och krampade under några sekunder, därefter kände jag ingenting i den. Kunde inte röra den alls och fingrarna ville inte följa med. Greps av total panik med chock och fulgråt. Efter ca en timme kom känseln tillbaka och jag kunde börja röra på fingrarna igen. Det var SÅ läskigt!

Nåväl… Det var bara ett sidospår… Vi har bestämt i min familj att vi inte ska ge några julklappar mer, men jag och Tobbe fick en jättefin present av hans föräldrar, nämligen en ljustavla med utbytbara bokstäver. Så himla fin!

provsmakaSjälvklart blev första texten ett citat ur min & Tobbes favoritlåt ‘Valborg’ med Håkan Hellström.

Juldagen firades hemma hos min familj med ännu mer julmat och fint sällskap.
Jag, Tobbe, mamma, pappa, lillebror, storebror och Lina.

Slutet gott, allting gott!
Avrundar detta Jul-inlägg med ett alldeles eget litet julkort på våra flickor.

julkortJuicy Fruit & Esther

Hoppas er jul har varit fin
&
God fortsättning på er!

2 personer gillar detta inlägg.

Ett år sedan…

…som en väldigt fin vän lämnade oss med stor sorg och saknad.
Dan före dopparedagen 2015. Jag är egentligen ganska tom på ord och jag mår inte så bra rent allmänt, så jag vet inte hur jag ska lyckas få ihop ett helt inlägg här egentligen…

Det blir väldigt mycket sorg i min blogg av någon anledning just nu. Men det är väl dessa mörka perioder som gör det. Ska nog orka ta mig igenom de. Jag är ytterst ledsen över att Kalle inte gjorde det för ett år sedan. Världens sötaste kille, med hela livet framför sig. Han kämpade hårt med sina inre demoner under en längre tid.

Jag kommer aldrig glömma den midsommarnatten när du hade det jobbigt. Vi lämnade festen på nedervåningen och jag stoppade om dig i sängen. Vi var där i sängen, du nedbäddad och jag satt på sängkanten. Vi pratade om livet, vi drog skämt. Vi överöste varandra med komplimanger och peppord. Jag klappade på dig tills du somnade. Du sa att jag hade räddat ditt liv den natten. Jag hade gjort allt för att ha kunnat funnits där för dig för ett år sedan. Kanske hade jag kunnat rädda dig en gång till? Usch, det är så svårt att förstå att du inte finns med oss i fysisk form längre. Jag har fortfarande inte kunnat radera ditt nummer ur min telefon. Har skickat sms till dig, i hopp om att allt kanske bara är ett stort skämt att du är borta. Jag vägrar inse sanningen.

Du är saknad Kalle. Så jävla saknad!

namnlost-1Jag tände ett ljus i minneslunden för dig ikväll.
Jag hoppas att du kan se det och förstår vilket tomrum du lämnat efter dig.

Vi fick för lite tid tillsammans, älskade vän!

Alltid saknad, aldrig glömd

Bli den första att gilla detta inlägg.

Det är svårt att inte gråta när jag tänker på oss två nu

Ångest & tragedi.
Som vanligt såhär veckorna innan jul. Varför blir det aldrig något undantag?

Idag sa jag hejdå till min senaste familjemedlem, den sötaste och charmigaste av de alla.
Min älskade lilla Malkolm drog sitt sista andetag för jordelivet vid lunchtid. Bara nån timme efter att jag kom hem från jobbet. Jag hann klappa honom och klia honom på skalet en sista gång innan han slöt sina limegröna ögon för sista gången.

Var uppe hos pappa och begravde honom och hans bror idag. Reus, Tobbes sköldis lämnade oss igår kväll.

Detta är så extremt svårt för mig. Visste inte att man kunde fästa sig så snabbt vid ett litet pyre som den här. De kom hit i början av september. Vi fick bara tre ynka månader ihop. Även om han spenderar 95% av all sin tid i ett akvarium så känns det så himla tomt att inte kunna se honom simma runt/sola/sova…

Vi vet inte vad det är de kan ha dött av. Kanske är det något medfött? Kanske är det pH-värdet i vattnet? Kanske ödet bara säger till mig att inte köpa djur..? Jag vet inte… Vi har inte misskött något enligt regelboken i alla fall. Aldrig missat någon städning eller matning.

Usch, det här tog hårt på mig. Så himla hårt. Förra året miste jag min hjärtevän (min älskade Baltazar) och i år min Malkolm.
Nej, jag är ledsen, men jag fixar verkligen inte att skriva mer… Förlåt…

malkisJag och min lilla ögonsten för bara nån vecka sedan

Vila i frid, kära små hjärtan.
Hoppas ni har det bra där ni är nu. 

Bli den första att gilla detta inlägg.

Alexander Rex

Hej på er!

Igår var jag på dop. Mitt fjärde kusinbarn i skaran döptes.
En underbar liten ceremoni i Mikaelskapellet i Dalsjöfors med bara den närmaste (29 pers) släkten.
Det fjärde tillskottet i min kusins nu stora familj. Fjärde pojken dessutom. En liten Alexander Rex.
Föddes samma datum som min far fyllde 60 år. Kommer bli enkelt att komma ihåg denna födelsedag!

Efter dopet var vi bjudna hem till min kusin och hennes familj.
Glögg, mingel, tårta och presentöppning. Att mina äldre släktingar inte kände igen mig alls först var
ganska roligt ändå. Troligtvis på grund av att jag inte kom med mina föräldrar den här gången.
Första gången jag är på en släkt-tillställning utan pappa. Men någon var ju tvungen att representera
familjen så… Hade ju Tobbe med mig så själv var jag förstås inte.

I doppresent av oss fick Alexander detta:

doppresenterEn mjukis-krokodil & Världens charmigaste bedset.
(Hade jag haft barn hade jag haft flera uppsättningar av detta bedset. Älskar’t!) 
Båda presenterna är köpta HÄR.

För att runda av detta ganska korta inlägg så måste jag ju avsluta med bilder på huvudpersonen himself!
OBS! Varning för söt-chock!!

alexanderVärldens sötaste lilla sockerärta! 

Må dina dagar bli guld i ditt liv!

2 personer gillar detta inlägg.

L300 Ultra Sensitive

Hej på er!

Nu har jag fått prova grejer igen! I en kampanj i samarbete med Buzzador & L300,
har jag nu under några veckors tid provat L300’s nya Ultra Sensitive-produkter: 
Ultra Sensitive Foaming cleanser  
& Ultra Sensitive Face Cream Rich

Jag har under en lång tid sökt efter bra produkter som passar min hy. Gått på allt från dyra krämer från
Apoteket till billigare varianter från ICA. Nu äntligen har jag hittat produkter som både jag och mitt ansikte tycker om!

Ultra Sensitive Foaming cleanser
En rengörings”mjölk” som löddrar vid kontakt med vatten. Väldigt mjuk och skonsam mot hyn.
Man behöver inte skrubba sönder hyn (som man är tvungen att göra med många andra
rengöringsprodukter…) för att på den ren utan det räcker att bara massera in den och sedan skölja av.
Väldigt smidigt och man slipper röd och irriterad hy efter användning.
Fungerar supereffektivt för både eyeliner, mascara och läppstift!

 Ultra Sensitive Face Cream Rich
En återfuktande ansiktskräm att lägga på efter rengöringen. Väl anpassad för torr och känslig hud,
vilket är precis vad min hy är. Den känns fet på fingret, men när man väl har smörjt ansiktet försvinner
den feta känslan och hyn förblir matt och väldigt mjuk. Ansiktskrämen innehåller hudens egna fuktbevarande
ämne betain, lugnande havreolja och Vitamin E, vilket tillsammans återfuktar och bygger upp en barriär som
stärker den känsliga huden mot yttre påfrestningar.

!! Båda produkterna är oparfymerade och fria från parabener och mineraloljor.

l300Paketet som jag fick skickat från Buzzador, innehållande massa prover.
Har fortfarande några över så vill ni prova hör bara av er!

L300-produkterna hittar du enklast på ditt Apotek.

1 person gillar detta inlägg.

Jag minns att du va hon en gång, som lärde mig att orka sånt som krossat vem som helst

Hej!

Kollar ni, precis som jag, på ‘Så mycket bättre’? Har ni någon favorit?
Jag har fyra (av sju) favoriter i årets säsong. Tycker alla är galet duktiga, och intressanta på sitt sätt.

En av mina fyra favoriter i år är helt klart Little Jinder.
Kanske för att det är hon och Magnus Carlson som jag lyssnat mest på sedan tidigare.
Älskar hennes röst, utstrålning och musikslingor. Yngst i truppen dessutom. Mäktigt!

Satt vid ritbordet i förra veckan och fick feeling för att porträttera av personen i fråga.
Personligen är jag inte ens hälften så nöjd med Jinder som jag blev med Håkan, men men.

Så här bliv den i alla fall:

littlejinderOriginal vs. min teckning

Vad tycks?

1 person gillar detta inlägg.

En mysig andra advent

Söndag, söndag. Idag har jag mått *peppar peppar* ganska bra.
Har känts som en lång dag idag, vilket känns väldigt sällsynt för en söndag.
Antagligen för att vi gick upp väldigt tidigt imorse.

Har varit en produktiv dag i alla fall. Alltid ett plus!
Jag fixade i ordning några illustrations-beställningar som jag fått. Därefter blev det en promenad till ICA för att posta de,
hämtade ut våra Bruno Mars-biljetter samt handla lite julegott till söndagsfika. – Glögg, pepparkakor och ädelost!

…köpte även apelsiner och nejlikor så nu doftar det verkligen jul här. …bara hyacinterna som ska börja blomma också,
sen är det fullbordat. Skulle ju förstås vilja ha en gran också, som varje år, men vet inte alls vart man skulle få plats med den.
Något vi får klura lite mer på. Men det är ju fortfarande några veckor kvar. Kommer nog på en lösning tills dess.

sunday

Hoppas ni har haft en minst lika mysig helg som jag har!

Puss och kram på er,
finisar!

1 person gillar detta inlägg.

En dag bland kranarna & indieklubbarna

Hej på er!

Det blev visst en liten tripp till Sveriges framsida även denna helg för mig och min sambo.
Vi hade några butiker som vi ville till, samt passa på att besöka ‘Taket Kultur’s årliga julmarknad.
Följer flera av konstnärerna som är med i den kulturföreningen på Instagram, så det var extra kul att få säga hej till de.

För min del blev det bara shopping vid maknaden. Tobbe däremot hittade både böcker och kläder i butikerna på Kungsgatan.
Vi passade på att hämta ut våra ‘Håkan på Ullevi’-biljetter för i sommar och sedan avslutade vi vårt besök på traditionellt vis genom att äta på vårt bästa hak; Burgerssons!

gbgKranarna i den brinnande kvällssolen • Liseberg i skymningen
En puss framför Feskekôrka • Min fångst från Taket Kultur

Muggarna är designade av en av mina favorit-illustratörer Emanuel Claesson.
Räv-teckningen är ritad av sockersöta och otroligt begåvade Linn Warme.

1 person gillar detta inlägg.

Du säger att du är stark, att du har vart igenom det här förut

Hej på er alla där ute som är på väg in i helgdimman igen!

Tänkte bara köra en update om mitt mående och lite om hur min psykiska ohälsa sett ut under åren…
Det kommer bli ett ganska djupt inlägg denna gång. Hoppas ni har överseende med det.
Jag skäms inte för vem jag är, varför skulle jag göra det?

Jag vet att det är många där ute som lider av liknande problematik som jag.
För mig är det ett viktigt ämne och kan jag på något vis bidra med något bra genom med mina livsfabler så gör jag det mer än gärna. Det är dessutom väldigt skönt att få skriva av sig lite. Så, kära läsare…
Det är du som får ta det aktiva valet om du vill läsa detta eller skrolla förbi.

Jag var i Borås igår för att träffa läkare, samt min kontaktperson på psykiatrin. Första gången jag lämnat lägenheten sedan i måndags. Under mina två timmar långa vistelse på vårdens mark hann jag gråta ner två näsdukar och bryta ihop det dubbla.

Resultatet av mina möten blev i alla fall: 
• Ökad dosering av min medicin. Från 150mg till 225mg.
…bara det var värt att gråta över. Jag som stod på språngbrädan till att trappa ner dosen,
resulterade i att hela min psykiska trampolin rasade.
• Kontinuerliga möten med min kontaktperson.
Nu när allt är extra tungt så är det skönt att ha fler möten, vilket jag blev jag väldigt lättad över.
• Sjukskriven så att jag bara jobbar 50% fram till nyår.
Förhoppningsvis ska väl den värsta perioden vara över i samma veva som vi kasserar 2016.
Jag hoppas det i alla fall.

För 5 år sedan blev jag diagnostiserad med Borderline.
Jag har gjort många dumma saker med mig själv och min kropp under min ungdom. Självmedicinerade mig på mitt egna vis helt enkelt. Jag åkte in och ut på Psyk som en jäkla gök i ett gökur under en lång period innan läkarna faktiskt ville ta tag i mina bekymmer på allvar. Jag fick gå igenom utredningar, röntga hjärnan och göra en rad tester innan de kunde fastslå min diagnos.

Sammanlagt har jag tillbringat ungefär 3,5 månader, inlagd på olika psykiatriska mottagningar i mitt liv.
Senast var våren 2013 då jag blev inspärrad i hela 9 veckor. I 9 veckor vistades jag alltså i sjukhusmiljö tillsammans med människor med liknande problematik som mig själv. Tror ni man mådde bättre? …Nope! Det blev helt och hållet tvärtom. Det var inte direkt ett ställe där man pushade upp varandra. Snarare tryckte ner och triggade varandra. Så mycket dumheter som jag lyckades åstadkomma under de 9 veckorna har jag nog inte gjort under hela mitt liv. Så illa var det. Efter den perioden när jag väl blev utskriven bestämde jag mig för att aldrig komma tillbaka till ett sånt ställe igen. *peppar peppar* Än så länge har jag sluppit. …och för att försöka runda av detta stycke med något positivt, så träffade jag faktiskt en vän för livet där inne på avdelningen som jag fortfarande håller kontakten och umgås med. Inget ont som inte har något gott med sig? Så nej, det är inte bara negativt. …men nästan.

Den senaste tiden sedan dess har jag har mått över förväntan, bra. Jag har väl haft några dippar, men absolut inte så många som förr. Jag har gått på både KBT och MBT så jag vet till stor del hur jag ska handskas med mina hjärnspöken när de kommer och våldgästar. Tyvärr så hinner man även glömma mycket mellan varven när det dyker upp mer sällan. Jag vet ju inom mig att jag kommer klara av det även denna gång, men ibland är det svårt att lita på den känslan.

Jag har väldigt bra stöd från min älskade sambo och bådas våra föräldrar. Jag har min trygghetszon här hemma i lägenheten med kärlek från Tobbe och djuren. Jag har mina tuschpennor och jag har allt som jag behöver. Kanske därför det är extra frustrerande just nu också. Jag har allt jag önskar mig men lik förbannat mår jag dåligt. Jag vet att det bara är att acceptera läget, men det är ganska tufft när läget är som det är…

1 person gillar detta inlägg.